Say what you need to say

BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄ! jag är så trött på allt och alla just nu känns det som. Jag börjar bli friskare, eller febern har släppt men jag hostar fortfarande som en galning. Men jag är bara så trött på skolan och alla lärare, jag känner att jag inte har någon koll alls på vad som händer i skolan. Lärarna informerar dagen innan liksom att oj just imorgon ska ni lämna in ett råmanus för uppsatsen som vi nyss började med. Helt fucking jävla sjukt!!!! Jag kommer ihåg att vi på psykologin pratade om saker som kan få en att hamna i en depression och det var bland annat att man saknar egen kontroll över sin situation. Jag saknar helt kontroll eftersom lärarna kan göra vad fan de vill känns det som. Jag är bara så himla missnöjd över min situation i skolan men det finns inget man kan göra. Och alla jag pratar med säger bara: ja men det är bara några månader kvar! Men jag är trött på att bara försöker överleva ,jag vill leva också! Inte bara kämpa för att hålla mig över ytan. fy fan asså. Imorgon har jag engelska också, ångest! jag har inte gjort något och matten är jag helt lost på också. Jag vill bara gråta för att allt känns så jobbigt.  

Men istället gick jag och höll i en barngymnastik grupp som jag är ledare för och de är så härliga. Jag glömde all skit men sen när man kom ut från salen så bara kom alla jävla krav på en igen. usch usch usch. Näe jag ska plugga som en galning nu varje ledig stund jag får och bara försöka tränga bort alla känslor. Det hjälper inte, ingenting hjälper... Det känns så uppgivet men jag vet samtidigt att det blir bättre, men varför kan det inte vara bra nu också? Det är väl bara att fortsätta kämpa.